Hur skapar vi ett samhälle som är hållbart för människor, djur och natur? Lunda-alumnen Helena Björn har i nästan hela sitt liv varit engagerad i miljöfrågor. Sedan 16 år tillbaka jobbar hon aktivt som miljöstrateg för Lomma kommun och har aldrig ångrat sitt val av yrke.
Som barn såg Helena Björn på biblioteket en utställning om oljeutsläpp och blev upprörd och tänkte ”hur kan människor göra så” och i den tanken har hon varit fast sen dess. Det starka miljöengagemanget drog henne till fältbiologerna i tonåren, där hon försökte påverka på ett politiskt plan, och när hon var runt 20 började hon studera biologi vid Lunds universitet. Men skulle hon doktorera, som båda hennes föräldrar gjort? När hon sprang på det nya ämnet ekotoxikologi som berör miljögifter i naturen och hur det påverkar våra ekosystem blev valet att forska självklart.
– Det är ett ämne som går på tvären med en lite politisk dimension att vi har störningar från människan som påverkar vår miljö. Det taggade mig, säger Helena Björn som under några år forskade kring hur klorerade fettsyror i miljön kan ligga bakom störningar i fortplantningen hos fiskar och däggdjur.
Med avlagd doktorsexamen fick hon uppdrag av Lomma kommun. Och förutom en avstickare inom musikbranschen där Helena Björn jobbade med statistik och avtalsskrivning för artister, är Lomma den plats hon varit trogen.
– Jag började arbeta med kustvattenplanering, men trodde inte att jag skulle få lov att vara kvar där så länge. Men jag fick erbjudande om att fortsätta och insåg att arbetet innebär en unik chans att få arbeta med hela miljöfrågan i allt från fysisk planering, förvaltning och nyttjande till hur miljö och natur kommuniceras både till politik och medborgare, förklarar hon.
Lomma kommun – en föregångare
Lomma ligger vackert med Öresund som granne och här finns både strandlandskap och jordbruksmark. Men prognoser visar att klimatförändringar kommer drabba Lomma kommun med markant stigande havsvattennivåer. Redan 2007 var kommunen den första i Sverige som tog ett helhetsgrepp kring klimatanpassning och havsplanering. Analyser och strategier om hur orten kan drabbas i framtiden har sedan dess vävts in i översiktsplanen.
Att det överhuvudtaget fanns en miljöstrateg på den tiden var också unikt. Kommunen med 25 000 invånare, har sedan länge haft ett tydligt politiskt engagemang som hängde ihop med omvandlingen av Lomma hamn från ett fabriksområde till en idyllisk småstad. Under mer än ett halvt sekel var Eternitfabriken i Lomma hamn en av ortens största arbetsgivare, men det slutade med en av de största svenska arbetsmiljökatastroferna någonsin. I slutet av 70-talet började fabriksbyggnaderna rivas och asbesten sanerades ut. Idag har en ny stor kustnära stadsdel, Lomma hamn, vuxit fram. I takt har även ett starkt miljöengagemang i kommunen vuxit och idag är de flera miljöstrateger.
Vad händer om en ort inte har utarbetade strategier?
– Idag finns det till exempel en skyddsvall i södra Lomma. Vi ritade redan 2006 in ett markbehov som gjorde att när vi fick en översvämning 2012 snabbare kunde agera och påbörja arbetet med att skydda oss mot översvämningar.
Hellre generalist än specialist
Biologisk mångfald, naturskydd, naturvård till fysisk planering, klimatanpassning eller upphandling av skolmat. Helena Björn uppdrag är många och olika. Hon har alltid värnat generalisten framför specialisten och hon gillar att analysera hur saker och ting fungerar eller inte fungerar och som tjänsteman faktiskt kunna göra något åt det.
– Jag agerar som gränsgångare, expert, katalysator, samordnare och ibland som ”pain in the ass”. Allt detta kräver mycket kunskap, i en fråga som förändras snabbt över tid. Det är många roller och omväxlingen är rolig.
Helena Björn har även fortsatt att medverka i olika forskningsprojekt för Lunds universitet och andra högskolor och menar att vinsterna är många om man lätt kan förflytta sig mellan akademi och samhället.
– Jag har publicerat fler artiklar som tjänsteman än som forskare. Att agera som översättare och gå över gränser är nog det jag gillar mest med mitt jobb eftersom jag märker att arbetet lyfts till en annan nivå.
Möten av största vikt
Dialogen med invånarna i Lomma kommun är intensiv och det är något som Helena Björn uppskattar.
– Klimatanpassning kräver ganska mycket naturvetenskaplig grundkunskap, något som inte är självklart i vårt samhälle idag och jag tycker det hör till något av det roligaste när jag klarar av att göra dessa svåra frågor mer tillgängliga, säger Helena Björn som aktivt är ute och träffar folk.
Det kan vara möten med förskolan kring naturpedagogik, medborgare som vill veta mer om varför man ska ta bort invasiva växtarter eller i de särskilda vattenråd där stora landskapsprojekt genomförs tillsammans med markägare och lantbrukare.
För Helena Björn är det viktigt att möta folks kunskapsnivå, attityd och grad av förståelse med att inte gå in i en naturvetarroll och fokusera på detaljargument utan istället kommunicera natur- och miljöfrågorna som ett kvalitetsarbete. Varför behöver kommunen skyddad natur? Medborgare i kommunen listar detta som ett av de viktigaste skälen till att de valt att flytta dit, att naturen är nära och att man vet att den kommer att finnas kvar.
Fristad för ekosystem behövs
En ny översiktsplan har precis färdigställts och antagits där en stor yta av kommunen undantagits från ny bostadsbebyggelse. Insikten att naturen behöver förflytta upp på land, eftersom de grunda områdena i havet höjs, gör att man även behöver ge utrymme för reträttområden på land. Annars skulle kanske hela kuststräckan på sikt bli en kajkant med två meter djup direkt utanför.
– Jag är rädd att vi glömmer bort det som pågår under ytan. Våra ålgräsängar hör till världens finaste och de är mycket viktiga för resten av havets ekosystem. De är havets barnkammare på många sätt.
Lomma kommun har två marina naturreservat för att skydda och bevara den biologiska mångfalden i havet och de fungerar också som en fristad för känsliga arter och ekosystem.
Och sammantaget finns det totalt så många som 13 naturreservat i Lomma kommun. Med ett uppdrag från politiker att dubbla arealen av naturskyddad mark och vatten på 7 år så har man arbetat intensivt med skydd av biologisk mångfald och områden för friluftslivet. Det är fortfarande mycket vi inte vet om vilken roll olika arter spelar i ekosystemen, men att
den biologiska mångfalden har stor betydelse för oss människor är något Helena Björn vill att vi alla ska ha kunskap om.
– Jag är orolig för framtiden. En gång i tiden tänkte jag att jag hinner dö innan det blir stora förändringar, men nu inser jag att processerna går mycket fortare än vad jag trodde. Har vi 8 år på oss till ”point of no return”? Jag inser att vi inte kommer att hinna. Frågan är var vi hamnar. Samtidigt är det ju många som arbetar med frågorna och många som vill göra mer, det är hoppfullt!
Helena Björn och hennes man har skaffat sig en frizon i den blekingska skogen där de applicerar sina kunskaper på en mängd biologiska mångfaldsprojekt. En yta där hon säger att hon känner trygghet.
– Vi har en ventil på den här platsen – här är en plätt där jag kan bara vara.
TEXT: Bodil Malmström