Snart reser LU tältet i Visby för två dagars panelsamtal. Universitetets program under Almedalsveckan lyfter flera av de globala utmaningar vi tampas med – som luftföroreningar och matfattigdom. Men programmet inger också hopp om att hitta lösningar i samverkan mellan akademi och omgivande samhälle.
En av universitetets representanter i Visby är rektor Erik Renström. Han säger:
– De senaste åren har spänningarna mellan och inom stater ökat, och världsekonomin har gått in i ett mer osäkert läge. I det ljuset tillför de samtal vi för med näringsliv, politiker och andra samhällsaktörer ett särskilt värde för att vi ska förstå vår samtid och, förhoppningsvis, förbättra dess tillstånd.
Ett område som det finns ambitioner om att förbättra är luften vi andas. Många människor dör varje år till följd av luftföroreningar. Enligt WHO är det så många som 7 miljoner i ett globalt perspektiv. Nu sänker WHO gränsvärdena för luftföroreningar, och som en följd uppdaterar EU sina direktiv. Men hur ska vi hålla oss under de gränsvärden som kommer? Det är en av frågeställningarna som tas upp i samtalet om hur luften ska bli renare.
Christina Isaxon är aerosolforskare vid LTH och en av dem som medverkar. Hon säger:
– Som forskare är jag intresserad av vad som krävs för att vi ska kunna leva upp till de nya gränsvärdena och hur forskningen kan bidra. Förhoppningsvis hittar vi under paneldiskussionen gemensamma vägar framåt.
Utöver forskare medverkar beslutsfattare, intresseorganisationer och hälsorepresentanter i panelen. För frågan om luft är inte någon enskild aktörs angelägenhet.
– Luften känner inga nationsgränser. Många av de luftföroreningar vi utsätts för i södra Sverige emanerar egentligen från helt andra delar av världen. Luften för dem hit.
Christina Isaxon menar att olika länders skiftande lagstiftning kring föroreningar gör luftfrågan särskilt komplex, och avslutar retoriskt:
– Vem äger egentligen luftfrågan?
De andra ämnena som tas upp i Almedalentältet är också komplexa, som exempelvis matfattigdom.
Anna Angelin är docent vid Socialhögskolan och forskar om social utsatthet och ojämlikhet. Hon säger:
– En snabbt växande trend är de så kallade sociala matbutikerna. I butikerna får de som kan bevisa att de är fattiga lov att handla den mat som annars skulle blivit matsvinn. Men är det egentligen civilsamhället som ska se till att alla har råd att äta?
Anna Angelin hoppas att panelsamtalet ska ge frågan om matfattigdom en plats på diskussionsbordet, och en röst åt dem som tar emot matbistånd.
– De sociala matbutikerna är en expanderande sektor som uppfattas vara klimatmässigt hållbar. Men frågan är om den även är socialt hållbar, och vilken långsiktig välfärdspolitisk inverkan det får ifall fattigdom ska lösas genom gåvor av sådant andra inte vill ha, säger Anna Angelin.
Universitetets kommunikationsdirektör Johanna Sandahl reflekterar över programmet:
– Programmet speglar vilka samtal vi har i samhället idag, som cybersäkerhet, AI, klimatförändringar, hållbarhet, mellanöstern, demokratiutveckling, fattigdom och vård av äldre. Jag hoppas att paneldiskussionerna blir startpunkten för många framtida samarbeten.
Universitetets panelsamtal äger rum den 28 och 29 juni. Programmet finns i Almedalsguiden och i LU:s kalendarium.