Hösten är i full gång och vad passar bättre i höstmörkret än en blodig deckare? Skandinaviska och nordiska deckare har gjort succé utomlands, och även inne på alumnkontoret i Lund! September och oktober har bjudit på intressanta samtal och föreläsningar från våra alumn-deckarförfattare. Men varför vill vi läsa om mord och misär som utspelar sig just i norden?
Nordic noir är ett samlingsnamn för deckare som är skrivna av nordiska författare och som också oftast utspelar sig i Norden. Ofta skrivna ur ett polisperspektiv, utmärker de sig för det enkla språket, samhällskritiken och den mörka realismen. Vintermörkret, de kalla landskapen och nyckfulla vädret förstärker stämningen. Både Stieg Larssons Millennium och den dansk-svenska serien Bron har gjort succé innanför såväl som utanför nordens gränser. Men vad är det som har gjort att den här genren slagit igenom?
Skadeglädje över att allt inte är perfekt
Det är inte bara de djupa skogarna och sjöarna som fascinerar internationella läsare. Nordic noir ger en insyn i den skandinaviska livsstilen och det beryktade välfärdssamhället, även om handlingen skulle utspela sig i ett grådaskigt Svedala. Och samhällets mörkare sida är särskilt intressant.
Troligtvis, resonerar Kerstin Bergman, deckarexpert och docent i litteraturvetenskap från Lunds universitet, finns det en liten aspekt av skadeglädje i att se att allt inte är så perfekt som det ibland verkar. Men den samhällskritiska aspekten uppskattas också av svenska läsare. Det ger ett tryggt sätt att utforska andra delar av samhället och kontextualisera komplexa samhällsfrågor.
Våld och jämställdhet
Även den nordiska jämlikheten bidrar till genrens popularitet, som har många kvinnliga läsare. Nordic noirs tidigare karaktärer var ofta grubblande polismän med relations- eller hälsoproblem, vilket gjorde karaktären mer relaterbar, realistisk och omtyckt. Under det senaste decenniet ser vi fler och fler mångdimensionella kvinnliga karaktärer, vars prioritet inte bara (eller inte alls) är familjen utan också deras karriärer, och som kanske har män som i större utsträckning stannar hemma. En annan aspekt är också att Nordic noir inte sällan utforskar brott som drabbar kvinnor och likt det vi ser med den stigande populariteten av så kallad ”true crime” kan detta vara ett sätt för en läsare att bearbeta sina rädslor.
Stieg Larsson-effekten
Stieg Larssons älskade figur Lisbeth Salander har blivit en feministisk ikon. Enligt Bergman var populariteten av Larssons böcker ett resultat av en lek med genrer, vilket skapar en ovanlig deckare. Salander är inte bara ett offer och en outsider, men också en superhjälte. Millenium blev en pionjär för nordiska deckare utomlands och har gett upphov till ett nytt begrepp; Stieg Larsson effekten. Bergman förklarar att Milleniums omåttliga popularitet lett till att internationella bokförlag ständigt letar efter den nya Stieg Larsson och hans författarskap har blivit en kvalitetsstämpel som andra författare jämförs med och strävar mot. “Den nya Stieg Larsson” har kanske ännu inte gett sig till känna, men genren är fortsatt populär. Och kanske kommer vi att få se en helt annan typ av superstjärna. Bergman menar att i och med att inte bara fler kvinnor, utan även författare med andra kulturella bakgrunder och erfarenheter ger sig på att skriva deckare, får vi också helt nya typer av karaktärer och även nya landskap, sådana vi kanske sällan tänker på.
Text och research: Ida Andersson
Praktikant på Lunds externa relationer och nuvarande student i Strategisk kommunikation
.