60 miljoner par världen över som vill få barn kan inte på grund av infertilitet. Hälften av gångerna beror det på problem hos mannen.
Medicinteknikbolaget Spermosens, med lundaforskaren och alumnen Kushagr Punyani som grundare, kan göra skillnad med diagnosverktyget JUNO-Checked, som bedömer spermiens förmåga att kunna binda till äggcellen för att sedan bli befruktat.
Provrörsbefruktning, även kallad IVF, är en vanlig behandling men tyvärr är prognosen för ett lyckat resultat dålig. Endast en av fem provrörsbefruktningar faller väl ut. Idag finns flera olika typer av diagnostiska verktyg på marknaden som undersöker spermiernas kvaliteter, men det har inte gått att analysera hur spermiens förmåga är att binda till äggcellen och få en lyckad befruktning. Det vill medicinteknikbolaget Spermosens ändra på.
Från Indien till Sverige
Som 23-åring tog Kushagr Punyani et al, grundare av Spermosens, beslutet att flytta från Indien och börja forska vid Lunds universitet och NanoLund. I ett öde men vackert sommartomt Lund kände han först inte av någon kulturchock. Men eftersom tiden gick lärde han sig uppskatta den öppna atmosfären som fanns forskare emellan och att hur engagerad han än var som forskare fanns det även plats för ett privatliv.
– Vi var över 100 forskare på min avdelning på NanoLund och det var fantastiskt miljö som jag inte tidigare hade upplevt. Att ha all denna kunskap samlad och kunna prata öppet och enkelt utan att dölja något var väldigt bra, berättar Kushagr Punyani.
Livet som forskare var en livsstil för Kushagr Punyani, som för så många andra. Tankarna, både på NanoLund och hemma i lägenheten, kretsade alltid kring hans och andras experiment i mikrofluidik och processen att skriva på sin avhandling. Mikrofluidik handlar om hur vätskor, som är fysiskt avgränsade till mikrometerskala beter sig, uppmäts och manipuleras. Detta forskningsfält kan användas för medicinsk diagnostik.
Redan 2011 praktiserade Kushagr Punyani på National Institute of Immunology i New Delhi där man forskade kring vaccin som preventivmedel. Preventivmedelsvacciner använder proteiner som liknar de som är viktiga vid befruktning. Vaccinerna genererar ett immunsvar i organismen som sedan förhindrar befruktning och graviditet.
– Det var under den här tiden jag började fundera på att om dessa proteiner är tillräckligt effektiva för att förhindra graviditet måste de ha en betydelse för att diagnostisera och förutsäga fertilitet.
Han arbetade med denna forskningsidé under sin kandidat- och magisteruppsats i Indien vid professor Sudha Srivastava Jaypees labb vid Institute of Information Technology.
Flera år senare, på NanoLund, började han fundera på vad han skulle göra härnäst.
– Det var under den här perioden som min hjärna började jobba – vad fanns här för möjligheter?
Steget till kommersialisering
En avgörande händelse för Kushagr Punyani et al var ett möte med en entreprenör i Lund 2018. Rådet att inte bara tänka ur en akademisk vinkel utan även vidga synfältet till en industriell påverkan gav honom en skjuts att leta efter ett företag som skulle kunna matcha hans forskning. Efter en timmes möte med lundabaserade företaget xx bestämde man vilken riktning de skulle ta.
Redan 2014 hade forskare i Storbritannien upptäckt JUNO-proteinet i kvinnans äggcell, som spelar en avgörande roll för att spermierna förmåga att binda till äggcellen och sedan bli befruktat. Men de brittiska forskarna förstod inte själva att det kunde ha en diagnostisk användning.
En avgörande händelse för Kushagr Punyani var ett möte med en entreprenör i Lund 2018. Rådet att inte bara tänka ur en akademisk vinkel utan även vidga synfältet till en industriellt nyttogörande gav honom en skjuts att leta efter ett företag som skulle kunna matcha hans forskning. Efter en timmes möte med lundabaserade företaget Ecozyme AB run by Mohamad Takwa, bestämde man vilken riktning de skulle ta.
Spermosens första produkt JUNO-Checked kan undersöka spermiens förmåga att binda till och fertilisera ägget. Produkten består av ett mätinstrument och ett engångschip. Efter att spermierna appliceras på chipet kan man inom 30 minuter se ett resultat. Detta betyder att barnlösa snabbare och mer effektivt kan erbjudas rätt sorts behandling på IVF-kliniker runt om i världen.
– De första kassetterna förbereddes på mitt köksbord i min lägenhet av professor Sudha Srivastava och det var oerhört spännande”, säger Kushagr Punyani.
Efter ett lyckat möte med investerare bildades Medicinteknikbolaget Spermosens 2021 och förändrade Kushagr Punyanis yrkesliv. Idag hittar man honom inte i ett labb utan hans tid går till att leda sitt team, hitta de rätta personerna att samarbeta med och att ha koll på den finansiella utvecklingen.
– Övergången från att vara forskare till projektledare var organisk och jag trivs med det. Jag har den fördelen att jag vet vilka resurser som krävs eftersom jag varit forskare. Min tid på NanoLund med forskning inom mikrofluidik kunde jag inte lärt mig ur en lärobok.
Lansering och genomslag
Spermosens tror på ett stort genomslag på marknaden med en produkt som IVF klinikerna kan köpa in för motsvarande cirka 5 procent av dagens totalkostnad för en behandling i Europa.
Det finns även en genomtänkt tanke bakom att etablera företaget Spermosens i Sverige.
– Det finns flera anledningar till varför Sverige är ett idealiskt land för att arbeta med detta. Det finns en stor öppenhet när det kommer till samarbete, det är lättare att hitta resurser och det finns en generell acceptans för medicinsk teknologi. Dessutom ligger Sverige i framkant när det gäller IVF både när det gäller policy samt i praktiken.
Hur känns det att vara en del av att många människors dröm om att få ett barn kan gå i uppfyllelse?
– Det är min skyldighet att hjälpa till eftersom jag ser ett stort behov utveckling av IVA-behandlingar som ingen annan är på spåren. Jag känner att Spermosens är min baby.
TEXT: Bodil Malmöström