Kasta upp, spy, vomera, kalva, lägga en (eller flera) pizzor – ”kärt barn” (nja…) har många namn.
Välkommen, vinterkräksjukesäsongen är här!
Förvirrande många namn på viruset
Googlar man på vinterkräksjukan kommer det upp massa olika artiklar som omnämner tre olika namn på virus – calici, noro och sapo – kan du reda ut begreppen?
– Jag tycker vi ska säga norovirus eftersom det används internationellt och vetenskapligt. Men som förklaring kan man gå tillbaka till diagnostiken. Från början sågs dessa virus endast i elektronmikroskopi, och de fick då det fint beskrivande namnet ”små runda virus”. När vi sedan lärt oss om genetiken bakom förstod vi att dessa virus tillhörde calicivirusgruppen och i början kallades de för calicivirus. Nu vet vi att i calicivirusgruppen ingår bland annat norovirus och sapovirus. Sapovirus ger liknande symptom som norovirus men är ovanligare. Söker man på calicivirus får man flest träffar på katt-calicivirus som ger förkylning hos katter. Så använd norovirus – det är viruset som orsakar vinterkräksjukan.
Slipper vi bli sjuka om vi flyttar söderut?
Vinterkräksjukan kommer som ett brev på posten under vinterhalvåret, särskilt för barnfamiljer – och vi hör ju på namnet att det är en vinterbasilusk – men betyder det att man på varmare breddgrader inte har problem med vinterkräksjukan?
Vinterkräksjukan fick sitt namn på nordliga breddgrader, då viruset verkar spridas mer effektivt under vintermånaderna, men viruset finns över hela världen och är på jordklotet den vanligaste orsaken till gastroenterit (maginfluensa). Man har beräknat att viruset drabbar 700 miljoner människor varje år. Det finns en tydlig säsongsvariation som man inte helt kan förklara. I Australien sprids viruset mest under deras vinter, men säsongsvariationen är inte lika tydlig i tropiskt klimat.
En för alla, alla för en?
Det sägs att en person som kräks upp vinterkräksjukevirus avger miljontals virus och att man bara behöver runt 10 partiklar av viruset för att bli sjuk – är det ens lönt att försöka skydda sig om någon i ens familj börjar kräkas?
Bra fråga – men det tror jag nog. Smitta är dels en fråga om hur mycket virus man får i sig, och hur det kommer in i kroppen, dels om hur mottaglig man är. Om man är delvis immun kan man fortfarande bli sjuk men det krävs en betydligt högre smittdos. Så det är värt att försöka!
Vilket är det bästa vapnet?
Hur eller vad ska man göra för att skydda sig?
Handtvätt är det enda vi vet fungerar. Städning är säkert också bra. De som är sjuka ska inte göra i ordning någon mat. Den forskning vi gjort talar också för att viruset kan spridas med luften i partiklar som bildas till exempel i samband med kräkningar. Så möjligen kan munskydd hjälpa, men det är inte undersökt ännu.
Ett virus med superskurkskrafter
Det sägs att handsprit inte biter på viruset – men varför?
Handsprit verkar genom att alkoholen löser upp det fetthölje som finns kring alla bakterier och vissa virus som ett yttermembran – men vinterkräksjukeviruset har inget fetthölje så därför fungerar det inte. När man ska städa är det viktigast att helt enkelt skrubba bort så mycket virus som möjligt, rent mekaniskt. På sjukhus använder vi oss av medel som har virusdödande effekt. Ett sådant medel är klorin. Men man måste inte använda så starka medel – ofta räcker det bra med en rejäl vanlig städning.
Spruträdda kan andas ut
Varför finns det inget vaccin mot detta virus?
Man har forskat mycket för att hitta ett vaccin som fungerar men ännu inte nått ända fram. Det har funnits många problem på vägen, bland annat har det varit väldigt svårt att odla vinterkräksjukeviruset i laboratoriemiljö. Detta lyckades man med först 2016, men metoden är komplicerad! Dessutom har det varit svårt att hitta en antikropp som skyddar mot infektion och det finns många olika varianter på viruset så ett vaccin kan behöva flera olika komponenter för att ge ett bra skydd. Förhoppningsvis kan de framsteg inom vaccinutveckling som gjorts under covid-19 pandemin hjälpa till framöver även när det gäller vinterkräksjuka.
Vissa i befolkningen är inte lika bra på handhygien
Hur länge är det rimligt att man isolerar sig efter att man haft infektionen – förskolor brukar säga 48 timmar medan skolorna säger 24 timmar. Vad gäller ur smittskyddssynpunkt?
Man är framförallt smittsam medan man har symtom som kräkningar eller diarré. Då riskerar mycket virus spridas till omgivningen. Tiden är delvis satt för att vara säker på att magen blivit bra igen – man kan känna sig ganska bra men ändå få en lös avföring lite senare. Att tiden skiljer beror på att förskolebarn inte kan sköta sin handhygien lika säkert som äldre barn och vuxna. Små barn har dessutom kvar viruset länge i tarmen efter att diarréerna försvunnit, så det är rimligt att förskolebarn är hemma lite längre.
Är detta verkligen sant?
Det går rykten om att vinterkräksjukan inte existerade i Sverige på 80- och 90-talet. Är detta sanning eller myt?
Det är en myt med viss sanningshalt. Viruset upptäcktas först 1968, men det har säkert funnits länge. Fram till slutet av 90-talet var det mycket komplicerat att ställa rätt diagnos, avföringsprov fick skickas till Stockholm för elektronmikroskopi, och det var inget som gjordes rutinmässigt. Men vinterkräksjukan blev faktiskt mycket vanligare i början av 2000-talet, inte bara för att diagnostiken blev bättre utan även av virologiska orsaker. En ny virustyp hade uppstått som spred sig mycket mer effektivt – norovirus typ G2:4. Sedan dess har olika varianter av G2:4 uppstått och spridit sig med 2-3 års mellanrum. När en ny variant nådde Sverige fick vi en vinter med mycket vinterkräksjuka. Nu har det dock gått många år sedan vi drabbades av en helt ny variant och därför har de sista åren varit lugnare.
Läs mer om Carl-Johan Fraenkels forskning från 2019 här:
Forskare om vinterkräksjukans spridning på sjukhus – Vetenskap och Hälsa (vetenskaphalsa.se)