Kvinnor vabbar fortfarande mer än män i Sverige. År 2007 tog kvinnor ut 64 procent och män 36 procent av dagarna för vård av sjukt barn. Motsvarande siffror för år 2021 var 60 procent för kvinnor och 40 procent för män, enligt Försäkringskassans statistik. Inte mycket tycks ha förändrats.
För drygt tio år sedan gjordes en studie av forskaren Frida Eek vid vid Arbets- och miljömedicin (nu jobbar hon vid Institutionen för Hälsovetenskaper). Studien syftade till att utvärdera betydelsen av olika arbetsplatsförhållanden som arbetsgivaren kan påverka, i förhållande till stress och psykiskt välbefinnande hos småbarnsföräldrar. I studien deltog drygt 1500 yrkesarbetande småbarnsföräldrar.
Kvinnor kände mer stress vid vård av sjukt barn
Forskningsstudien undersökte flera olika parametrar kring föräldrarollen i kombination med yrkesarbete. Något som framkom tydligt i en rapport från studien var att kvinnorna inte bara stannade hemma i högre grad vid vård av sjukt barn (VAB), utan även kände mer stress än män över att behöva ta ut VAB, eftersom de i högre grad kände att de svek kollegor, chefen, kunderna eller sina patienter när de var hemma med sjuka barn. Vilket männen i mindre utsträckning kände, i kombination med att de också tog ut färre dagar än sin partner, vilket kan vara en möjlig anledning till mindre upplevda negativa effekter. Detta verkar enligt statistiken sedan dess inte ha förändrats nämnvärt. Kvinnor sjukskrivs oftare för psykisk ohälsa och män tar ut färre VAB-dagar.
Att vobba kan skapa stress
En lösning som många småbarnsföräldrar tar till under vabruari är att så kallat ”vobba” vilket är en sammanslagning av verben ”jobba” och ”vabba”. Det vill säga, småbarnsföräldrarna jobbar hemma (om arbetet tillåter) samtidigt som de torkar snor och tröstar febriga barn.
Men studien visade att åtgärder som kan tyckas vara underlättande, till exempel möjligheten att ha med barn på arbetsplatsen, arbeta deltid eller arbeta hemifrån i själva verket även kunde upplevas som stressande. Frida Eek påpekar att det är viktigt att vara medveten om, och respektera, att det finns olika uppfattning om fungerande lösningar för respektive individ. Att ”vobba” kan upplevas underlättande för vissa, medan andra upplever det som stressande. Det bör därför inte finnas uttalade krav eller förväntningar på hemarbete vid vård av sjuka barn, men möjligheten kan gärna finnas för de som vill och kan.
Mest effektiva åtgärden på arbetsplatsen
De högst värderade arbetsplatsfaktoren var förståelse och föräldravänlig attityd från både kollegor och chefer, och en allmänt föräldravänlig policy på arbetsplatsen.
I en publicerad studie visades även att föräldrar som upplevde en positiv inställning till föräldraskapet hos chefer och kollegor även upplevde mindre stress och bättre psykiskt välbefinnande än föräldrar som jobbade på en arbetsplats där man upplevde att företaget eller chefen var negativt eller neutralt inställda till föräldraskap. Frida Eek tänker att detta förmodligen fortfarande stämmer 2023. En förståelse för kombinationen av föräldraskap och yrkesarbete ökar förutsättningarna för att kunna hitta individuellt anpassande och fungerande lösningar och arbetsplatsförhållanden. Detta har förmodligen stor betydelse för småbarnsföräldrars välbefinnande, då det i rapporten framgår att samma förhållanden kan upplevas som underlättande för flera, men stressande för andra.
Två-åringar mest sjuka
Om du har en två-åring hemma, kan du förmodligen räkna med att vabba mycket i år. Två-åringar är nämligen enligt Försäkringskassan statistiskt sett mest sjuka.
Man har noterat en uppgång i antal vabbdagar för alla åldergrupper, men aldrig någonsin har det betalats ut lika många dagar som det gjordes i april 2020. I både november och december 2021 utbetalades det över en miljon dagar med vab varje månad. I början av 2022 fortsatte nivåerna att öka i jämförelse mot samma månad tidigare år men gick sedan tillbaka något. Småbarnsföräldrar i Sverige får väl se vad 2023 har att erbjuda! Säsongsinfluensan, vinterkräksjukan och vattkoppor har ju fått sällskap av en ny våg av Covid-19 och RS-virus. Är ni redo?
Frida Eeks tips till arbetstagaren om VAB ur ett arbetsmiljöperspektiv
Frida Eeks tips chefen om VAB ur ett arbetsmiljöperspektiv
Frida Eek är docent i epidemiologi och universitetslektor vid Institutionen för hälsovetenskaper, vid Medicinska fakulteten. Läs mer om hennes forskning inom områdena stress, epidemiologi och folkhälsa här.