Årets karnevalsfilm Se upp! har haft premiär. Inför karnevalen blickar Fredrik Tersmeden, Fil dr h c och arkivarie vid universitetet, tillbaka och visar hur studenter, filmkameror och idéer om rymden har hängt ihop i Lund ända sedan 1908. Allt började med en lärare, en biograf – och en ovanligt stark dragning mot stjärnorna.
Den 2 maj var det galapremiär på 2026 års karnevalsfilm: Se upp! Var du inte bjuden? Sörj inte! Under de stundande karnevalsdagarna kommer det att ges åtskilliga tillfällen att se denna cineastiska skapelse vari en student plötsligt blir osynlig. Varför skall inte avslöjas redan här, men det faktum att den kvinnliga huvudrollen heter Stella och att inspelningarna delvis ägt rum i Astronomihusets lokaler uppe på Sölvegatan gör att man kan ana att celestiala fenomen – helt i linje med temat för årets karneval – är involverade. Detta är nu inte första gången som karnevalsfilmen har kopplingar till rymden. Redan 1998 års film, Blinka lilla stjärna, var exempelvis en renodlad science fiction-historia, men faktum är att banden mellan astronomi och karnevalsfilm går än längre tillbaka än så – ja, faktiskt ända tillbaka till 1908 och de allra första filmerna i denna genre!
Lärare först – student sedan
Anledningen härtill var en herre vid namn Karl Oskar Krantz (1867–1933). Med tidens mått var han en ovanlig student i det att han var nästan 28 år fyllda då han i juni 1895 avlade studentexamen vid Spyken och därefter inskrevs vid Lunds universitet. Anledningen till den sena studiestarten var troligen ekonomisk. Krantz kom från en enkel bakgrund – hans far var korpral – och hade varit tvungen att tidigt börja arbeta för sin försörjning. Att han var studiebegåvad framgår dock av att detta arbete var som lärare, främst vid Malmö navigationsskola. Det fortsatte han också att vara parallellt med sina tidiga år vid universitetet; detta i en tid långt före statliga studiemedel.

Krantz studier var under de första åren något spretiga och omfattade allt från matematik till språk och teologi, men från och med 1902 fokuserade han helt på naturvetenskapliga studier med målet att avlägga en licentiatexamen. Parallellt kom han dock att börja ägna sig i två andra ting som skulle komma att få stor betydelse för den lundensiska karnevalshistorien. Den ena var att han vid denna tid började engagera sig djupare i studentlivet genom att bli såväl lånekassör som senior i Göteborgs nation. Den andra var att han – gissningsvis åter som ett sätt att finansiera sina studier – i april 1905 öppnade Lunds stads andra fasta biograf någonsin.
Ambulerande filmförevisningar hade visserligen förekommit i Lund ända sedan 1899 i lokaler som Hotell Ahlström, Akademiska Föreningen och Folkets hus, men på denna tid hade den som ville förevisa filmer varit tvungna att köpa dessa en gång för alla av producenten, och sedan resa runt och visa dem så många gånger som möjligt för att maximera vinsten, vilket inte uppmuntrade till några permanenta etableringar. Just 1905 lanserades däremot film för uthyrning på den europeiska marknaden, och Krantz var alltså en av de första i Sverige att hoppa på de möjligheter detta innebar. Men hans ambitioner skulle snart visa sig större än så. Utöver att bara visa film etablerade han sig nämligen även som distributör av film och blev snabbt en av den svenska filmbranschens större aktörer på detta fält.
Lunds förste filmproducent
Nästa steg för den uppenbart entreprenöriellt lagde Krantz blev egen filmproduktion. 1907 skaffade han sig en filmkamera och satte i gång att spela in egna dokumentärer. Två stycken blev det premiäråret: en från rektorsuppvaktningen och en från demonstrationerna på första maj.

Detta var veterligen de första filmerna någonsin att spelas in i Lund, och de fanns bevarade ännu så sent som 1944 då Krantz son, Karl Oskar Krantz junior, lät förevisa dem vid en specialvisning på biografen Reflex. Om de däremot existerar än i dag är mer osäkert då de inte ens finns upptagna i Svenska filminstitutets databas. Den lundensiska film- och biografhistoriens hävdatecknare, Lars Åhlander, måste dock antingen ha lyckats få se dem eller kommit över en skriftlig beskrivning av deras innehåll, ty han har meddelat åtskilliga detaljer om deras innehåll, bland annat att man i folkvimlet kan se såväl en ung Per Edvin Sköld som en 10-årig Wiven Nilsson.
Året efter Krantz debut som filmproducent stundade så karneval i Lund. Och det är knappast någon djärv teori att det faktum att lundastudenterna i sin egen krets hade en driftig företrädare för filmbranschen bidrog till att man gav sig på det djärva projektet att till årets karneval spela in inte bara en utan totalt fem filmer. Och dessutom spelfilmer – något det vid tiden inte ens fanns någon reguljär inhemsk svensk produktion av!
Den mest uppmärksammade filmen
Av dessa fem filmhistoriska verk är tre dessvärre sedan länge förkomna, men bevarade programblad avslöjar att ett av dem troligen var handkolorerat och att ett annat annonserades som ljudfilm – det senare åstadkoms dock medelst en grupp studentsångare placerade bakom duken. Bland de bevarade filmerna finns lyckligtvis den som var den i samtiden mest annonserade och uppmärksammade: Lejonjakten, en parodi på en dansk skandalfilm från året innan, Løvejagten; därtill kryddad med några än mer rykande aktuella anspelningar på de sammanstötningar mellan festande studenter och beriden polis som ägt rum så sent som vid 1908 års Siste april-firande. Det senare avslöjar att filmen var mycket raskt inspelad, men trots detta är den ett för tiden tekniskt avancerat verk.

Standardverket Svensk filmografi betecknar den rentav som ”ett under av fulländning”; detta främst till följd av förekomsten av ”följsamma panoreringar” – då svåra och ovanliga effekter i beaktande av tidens tunga, primitiva, handvevade kameror – i inte mindre än åtta av filmens elva tagningar (för den som inte är lycklig ägare av den stora DVD-boxen Karnevalsfilmen c:a 100 år från 2010 så finns filmen att se på YouTube).
Dubbla celestiala kopplingar
Lejonjakten var helt och hållet inspelad i parken kring universitetets dåvarande observatorium nere vid Stadsparken, vilket redan det alltså ger oss en celestial koppling till detta debutverk i genren – men inte den enda. Den naturvetenskap karnevalsfilmsproducenten Krantz valt att fördjupa sina forskningar inom var nämligen just – astronomi! Visserligen lämnade Krantz Lund för Stockholm 1911 (bland annat för att under en period arbeta som censor vid den nyinrättade statliga filmcensuren, men framför allt för att återuppta sin karriär som lärare), men han bibehöll uppenbarligen en ställning som ”skuggdoktorand” vid Astronomiska institutionen, och i mars 1927 framlade han slutligen sin licentiatavhandling The distance and the velocity distribution of the stars of spectral type K5 – ett ämne så celestialt som något!

Den lundensiska karnevalsfilmstraditionen – lyser alltså alltjämt klart!
Tyvärr finns Krantz avhandling inte bevarad i Universitetsarkivet, och även hans biograf på Stora Södergatan är numera borta. Det senare dock först efter att den genomgått olika ombyggnader, ägar- och namnbyten (äldre lundabor minns den som Palladium) under nio decennier och mot slutet av sin existens ha räknats till en av Sveriges äldsta aktiva biografer. Först då SF i mitten av 1990-talet invigde Filmstaden bommades den definitivt igen.
Men den andra av de stjärnor som Krantz var med om att tända i Lund – den lundensiska karnevalsfilmstraditionen – lyser alltså alltjämt klart!
Fredrik Tersmeden
Arkivarie vid Universitetsarkivet och medverkande i ett antal karnevalsfilmer (bland annat som astronomen Christer i årets film)
Läs mer
En längre text om Krantz finns i artikelförfattarens bok Lundensare – Universitetsöden under fyra århundraden (Lund 2018), utgiven av Lunds universitetshistoriska sällskap.
Karnevalsfilm 2026
Se upp! – En romcom om syn & vinklar
När en stjärna plötsligt slocknar vaknar studenten Carl upp osynlig, för alla utom korridorsgrannen Stella. Tillsammans tvingas de lista ut vad som har hänt, och hur de ska kunna ställa allt till rätta – innan tiden rinner ut. Med en galen överliggare i hälarna blir Lund kuliss för ett äventyr fyllt av ringklockor, kärlek och magi.
Regissör: David Sjödin
Manusförfattare: Johan Furuhjelm, Kajsa Metz, David Holmqvist och David Sjödin
Visas på Kino från 7 maj och under karnevalshelgen 22-24/5 samt däremellan och möjligen även senare.































Kommentarer