350-klubben är ett nätverk av donatorer som stödjer Lunds universitets stipendiestiftelse, LUSS. Stiftelsen delar årligen ut stipendier till studenter utanför EU och genom att attrahera de mest ambitiösa studenterna och forskarna stärker Lunds universitet det internationella utbytet och sin ställning som ett av världens främsta universitet. Medlemskap i klubben ger donatorerna en unik möjlighet att engagera sig i universitetet, knyta kontakter med stipendiater och se den konkreta effekten av deras bidrag.
Vårsalong: Forskning om framtidens mat på Biotech Heights – 26 maj2026
I år har Development Office glädjen att presentera Biotech Heights, en strategisk satsning vid Lunds universitet. Under evenemanget medverkar forskare som visar hur bioteknik kan förbättra den globala livsmedelsproduktionen och minska beroendet av fossila råvaror. Vi får också lyssna på två stipendiater som berättar om sin studietid vid Lunds universitet, sina examensarbeten och sina tankar om framtiden.
Som donator är detta en fantastisk möjlighet att på nära håll ta del av vilken skillnad ditt bidrag gör. Evenemanget är endast öppet för inbjudna gäster.
Hilda Christensson, alumna från Lunds universitet, söker deltagare till sin hittills mest ambitiösa expedition: en segling genom Nordvästpassagen 2027, med start i Grönland och destination Alaska.
Tillsammans med sin partner driver hon Quest Ocean Expeditions ombord på expeditionsyachten Quest, och under 2027 planerar de en av sina hittills mest ambitiösa expeditioner: att segla Nordvästpassagen genom den Arktis, med start i Grönland och destination Alaska. Seglingen är planerad till slutet av juli–augusti 2027 och beräknas ta cirka 45 dagar. Nu söker expeditionen fler deltagare som vill följa med.
Hilda Christensson är alumn från Lunds universitet och studerade ämneslärarprogrammet mellan 2014 och 2019, med historia som ingångsämne. I dag arbetar hon i en helt annan miljö än klassrummet, med hela havet som sin arbetsplats.
S/Y Quest är en expeditionsyacht i stål på 19,5 meter med en bredd på 5,1 meter, byggd för både segling och dykverksamhet.
Nordvästpassagen – ett alumnprojekt i Arktis gränsland
Nordvästpassagen har i århundraden fascinerat upptäcktsresande, forskare och historiker. Rutten, som binder samman Atlanten och Stilla havet norr om Nordamerika, var länge en ouppnåelig dröm, kantad av is, extrema väderförhållanden och stora mänskliga uppoffringar. För mig, med en bakgrund i historieämnet, har berättelserna om Arktis alltid varit mer än äventyrsskildringar. De säger något om människans relation till naturen, om makt, resurser och om gränser – både geografiska och mentala.
För oss är Nordvästpassagen inte bara en färd genom is och vatten, utan en resa genom historien. Vi följer i spåren av upptäcktsresande som pressade gränserna för mänsklig uthållighet och nyfikenhet. Utöver sin historiska betydelse är Arktis en plats som väcker både vördnad och eftertanke. Landskapet är storslaget och föränderligt, och vi vill uppleva regionen med respekt för platsen, människorna som lever där och de krafter som formar dess framtid.
Ett projekt bortom bekvämlighet
Ombord är alla deltagare en del av besättningen. Det innebär vakthållning, matlagning och gemensamt ansvar för vardagen till havs. Nordvästpassagen ställer särskilda krav. Isförhållanden kan förändras snabbt, avstånden är stora och möjligheterna till hjälp begränsade. Just därför ser vi expeditionen som ett sammanhang där kunskap, omdöme och mänsklig samverkan blir avgörande. Det är inte en resa för den som söker bekvämlighet, men för den som vill vara närvarande, bidra och lära.
Livet ombord är strukturerat för att rymma både sjömanskap och fördjupat projektarbete. Expeditionen är utformad för att ge gott om tid för forskning, observation, dokumentation och självständigt arbete. Arbetsuppgifter organiseras i roterande scheman, vilket skapar förutsägbara perioder av ostörd tid som möjliggör planering av egna projekt.
Expeditionen kommer att följas av det brittiska produktionsbolaget Wild Films, som dokumenterar resan med målet att utveckla materialet till en dokumentär. Foto: Becky Peet
Expeditionen kommer att följas av det brittiska produktionsbolaget Wild Films, som dokumenterar resan med ambitionen att utveckla materialet till en dokumentär. Även om filmens slutliga form ännu inte är fastställd, är Nordvästpassagens historia en tydlig utgångspunkt – i dialog med samtida frågor om Arktis, människans närvaro och ett landskap i förändring.
Vem söker vi?
Till expeditionen söker vi deltagare med olika bakgrunder, men med gemensamma nämnare: nyfikenhet och vilja att ta ansvar. Du behöver inte vara seglare, men du ska vara beredd att bidra, lära, samarbeta och anpassa dig till en miljö som inte alltid är förutsägbar.
Vi välkomnar särskilt personer som vill använda expeditionen som en del av ett större projekt – dokumentation, forskning, skrivande eller annat kunskapsarbete. Ombord finns utrymme för samtal, reflektion och idéutbyte. Genom film, text och fotografi hoppas vi kunna bidra till samtal om kunskap, erfarenheter och verkligheten i polarområdena, och fördjupa förståelsen för en plats som få får möjlighet att uppleva.
Ett alumnprojekt – i ordets vidaste mening
Att genomföra en expedition genom Nordvästpassagen är i praktiken ett logistiskt, mänskligt och intellektuellt projekt. Den akademiska nyfikenheten har följt med mig till havs. Expeditionerna vi genomför i dag är i grunden lärandeprocesser – där praktisk erfarenhet, historisk kunskap och samtida frågor möts. Det är något jag förknippar starkt med min universitetstid och min tid som lärare: att våga tänka stort, sätta upplevelser i ett större perspektiv, arbeta långsiktigt och ta kunskap på allvar, även utanför klassrummet.
Förberedelserna inför expeditionen är inte enbart praktiska och logistiska. En stor del av arbetet består av självständiga studier av Arktis historia, geopolitik, socioekonomiska förhållanden och urfolks perspektiv. Det är ett pågående kunskapsarbete som sträcker sig över flera år och som informerar hur vi planerar, kommunicerar och förhåller oss till de platser och människor vi möter. För mig är detta en naturlig förlängning av ett akademiskt arbetssätt, där nyfikenhet, källkritik och kontext är centrala, även utanför universitetets ramar.
Jag hoppas att detta projekt kan inspirera andra alumner att följa sina egna, ibland oväntade vägar. Lärandet tar inte slut vid examen. I vårt fall fortsätter det mitt i isen, med segel satta och kurs norrut.
Notera: Det är under islossningen som ett tidsfönster öppnar sig för att genomföra passagen – vanligtvis under en period på en till två månader, oftast från slutet av juli till mitten av september, beroende på is- och väderförhållanden. Deltagarna förväntas vara på plats i Nuuk omkring den 25 juli 2027 för säkerhetsgenomgång och träning, även om exakt datum ännu inte är fastställt. Avsegling sker i slutet av juli.
Vill du bli gästskribent?
Vill du bli gästskribent eller har ett projekt att dela med dig av, hör av dig till info@alumni.lu.se
Glöm inte! Som medlem i Alumnnätverket får du tillgång till exklusiva förmåner och rabatter, både från universitetets egna kulturverksamheter och från utvalda samarbetspartners.
Malmö Opera
Vi är särskilt glada att åter kunna välkomna Malmö Opera som samarbetspartner, med sitt breda program. I vår kan du njuta av en av säsongens mest efterlängtade musikaler, med regi av Sissela Kyle. Come from away är en feelgood-musikal som gjort succé på Broadway. Med sin berörande historia om vänskap, medmänsklighet och att hitta glädjen i en svår stund har musikalen gått rakt in i publikens hjärtan.
Carmen, Come From Away, Operans gala, The Shining, Joyride och Rusalka samt fredagskonserterna Sjostakovitj och Rachmaninov och Giacomo Puccini – vem tar du med dig till Malmö Opera?
15% rabatt
Som medlem i Alumnnätverket får du 15% rabatt på två biljetter till föreställningarna Carmen, Come From Away, Operans gala, The Shining, Joyride och Rusalka samt fredagskonserterna Sjostakovitj och Rachmaninov och Giacomo Puccini (vissa villkor gäller). Gå till din alumnsida (se instruktioner nedan) för att komma åt rabattkoden som används när du bokar på Malmö Operas hemsida.
Kom ihåg dina andra rabatter! Ta gärna del av andra förmånliga erbjudanden och exklusiva rabatter från våra samarbetspartners. Besök gärna din alumnsida regelbundet för att se vad som är på gång. Här lägger vi även regelbundet ut information om nya samarbetsprojekt, rabatter och erbjudanden!
Nuvarande samarbetspartners Botaniska trädgården i Lund Odeum musikcentrum Vattenhallen Science Center Lundagård studenttidning Malmö Opera GoinGlobal – internationellt karriärverktyg Electrolux
Hur gör jag för att ta del av rabatterna?
1) Gå till din alumnprofil via alumni.lu.se. Lösenord behövs inte.
2) Fyll i din e-postadress.
3) Verifiera din e-post genom att klicka på länken som skickats till din inkorg. En sida öppnas med ett formulär som du fyller i, eller som redan är förifyllt med din information.
4) Kontrollera dina kontaktuppgifter och uppdatera dem vid behov. Godkänn sedan behandling av uppgifterna och klicka på ’Registrera’ längst ner på sidan.
5) Efter att du klickat på ’Registrera’öppnas en ny sida. Längst upp ser du en länk till ditt digitala medlemskort och en länk för att komma åt listan med rabattkoder.
6) Spara ditt kort. Klicka på länken för att komma åt ditt kort. Du kan spara webbadressen eller ta en skärmdump och spara den på mobilen. På så sätt kan du enkelt visa ditt kort när det behövs.
Kontakta oss på info@alumni.lu.se om du har några frågor eller problem med att få tillgång till dina alumnrabatter.
Är du inte medlem i nätverket än?
För att få tillgång till erbjudandena, behöver du registrera dig i Alumnnätverket först. Registrera dig här. Efter registreringen får du tillgång till sidan med rabattkoder.
25 februari 2026 | Improvisationsrevyn Ai-Ai-kapten
Vad händer när ”den artificiella intelligensen” möter kreativa humorister på uppdrag av en förväntansfull publik? Hur kan ett ord som ”vatten-salamander” inspirera till en dramatisk vandring mellan hägg och syrén! Se hur ett par av studentvärldens ledande spexare utmanar publiken och Chat GPT i en fartfylld, oförutsägbar och rolig revy.
Plats: Tegnérs – Weibullsalen, AF-Borgen och baren är öppen.
Pris: 75 kr för AF-medlemmar. Övriga 100 kr
Bindande anmälan till olof@jarlman.se – OBS! – begränsat antal platser! Först till kvarn!
11 mars 2026 | Två karnevalsfilmer Lystnaden och Vaktmästaren och Professorn
CelestialKarnevalen 2026 går in i slutspurten och varför inte bygga upp en nostalgisk ”karnevalslängtan” genom en kväll med två av de klassiska karnevalsfilmerna ”Lystnaden” från 1966, med bland annat Hasse Alfredson och Sten Broman, Tage Erlander och Olof Palme samt Vaktmästaren och professorn från 2002, med ett flertal välkända lundensiska profiler.
Till filmerna njuter vi en klassisk lundensisk Pytt-i panna med inlagda rödbetor, ketchup, HP-sås och stekt ägg. Till föranmälda vegetarianer serveras rotfruktspytt med samma tillbehör. Kaffe/te. Måltidsdryck utöver kranvatten köper man i baren för egen plånbok. Och naturligtvis sjunger vi några väl valda visor från Lundakarnevalernas unika sångskatt!
Plats: Tegnérs – Weibullsalen, AF-Borgen, med mat och dryck
Pris: AF-medlemmar 175 kr/person övriga 200 kr/person
Bindande anmälan till olof@jarlman.se – OBS – begränsat antal platser! Först till kvarn!
28 mars 2026 | Master Will – Uarda-akademien med sju generationers spexare spex-vau-du-villen ”Master Will”
Nu ska även Campus Helsingborg få möjlighet att ta del av den lundensiska spexkulturen när sju generationer spexare gör sitt bästa för att berätta om den dramatiska tvekampen mellan William Shakespeare och hans hustru Anne Hathaway om teatern The Globes framtid. Ska det bli Englands första Music Hall, eller platsen för det odödliga dramat ”Elisabeth”?
I föreställningen kommer The Loyal Spexsphere Company göra sitt bästa för att erbjuda en rolig och minnesvärd afton. Det blir sång, dans och en garanterat blodig avslutning!
Färgstarka tolkningar av Lund tar plats i Stadshallen när Lundalumnen Love Jansson ställer ut sina senaste verk. Vernissagen hålls den 29 januari kl. 16.00-17.30 och alumner (och allmänheten) är varmt välkomna att uppleva staden genom konstnärens ögon. Utställningen pågår till den 8 februari2026.Fri entré.
Konstnär (och alumn) Love Jansson ställer ut sina tavlor av Lund 29 januari – 8 februari 2026.
Hej Love, du är ju alumn, vad pluggade du?
Jag studerade Medie- och kommunikationsvetenskap samt psykologi mellan 2015-2020 och tog en kandidatexamen i vardera ämne.
Men du målar också, har du alltid gjort det?
Ja jag älskade att måla som barn och hade tidigt en dröm om att bli konstnär. Det var en trygghet att vara för mig själv och lära mig att teckna och måla. Jag är en sådan person som tycker att livet är bullrigt och måleriet ger mig möjlighet att stanna upp och vara precis där jag vill. Jag hade ett litet uppehåll under studierna men för tre år sedan började jag måla mycket igen. Jag målar nu ungefär nio timmar om dagen varje dag. Det är min barndomsdröm.
Du målar bilder av Lund. Vad har fått dig att fokusera på det?
Ja, det har blivit mycket Lund… Det är den enda staden i Sverige där man kan se någon i en giraffdräkt och inte bli orolig. Folk i Lund är hoppfulla och exalterade över sina liv, men det finns också något sorgligt över den här staden tycker jag. Precis som livet både är hoppfullt och sorgligt. Det sorgliga är att allt passerar. Om man tittar noggrant på min konst kan man se att det inte bara är glädje jag vill representera. Med det sagt så älskar jag Lund i alla årstider.
Vilken teknik använder du?
Jag använder akryl, akvarell och blyerts. Tekniken anpassar jag efter motivet och det kan variera beroende på vad jag vill fånga. Ofta skissar eller målar jag utomhus för att verkligen se det som en kamera inte kan fånga. Utomhusmåleri kommer med mycket utmaningar men det är värt allt i slutändan när naturens färger får rättvisa.
Du ska ha en utställning snart. Berätta mer!
Ja jag kommer ha en utställning i Stadshallen i Lund 26 jan – 8 feb. Vernissagen äger rum torsdag 29 januari kl. 16.00-17.30, det är gratis inträde och ni är alla varmt välkomna! Det är en egen utställning med helt nya målningar av Lund.
Se mer på Instagram
Vänster: ”Några lögner under månen (som ändå kommer glömmas bort)”. Mitten: ”Hemligheter på Östra Vallgatan”. Höger: ”T-bar 2025” | Konstnär: Love Jansson
Love Janssons konst och mer information om utställningen kan man hitta på hans Instagram @loves_konst
Akademiska Föreningen har äran att meddela att två framstående Lundaprofiler nu får sina namn på den klassiska namnfrisen i Stora salen på AF och du är välkommen till ett namnfrissymposium.
I Akademiska föreningens stora festsal finns, sedan 1867, en rad namn på framstående alumner vid Lunds universitet uppsatta längs med balkongen. Den 22 januari 2026 uppmärksammas fysikern och Nobelpristagaren Manne Siegbahn samt dramatikern och spexpionjären Elsa Collin vid ett högtidligt symposium.
Namnfrisen är en av AF:s mest traditionsrika inslag och hedrar personer som gjort betydande insatser för vetenskap, kultur och studentliv. Siegbahn, inskriven vid Lunds universitet 1906, belönades med Nobelpriset i fysik 1924 för sitt banbrytande arbete inom röntgenspektroskopi. Collin, inskriven 1907, var poet, dramatiker och Lunds första kvinnliga spexare – en pionjär för kvinnor i studentlivet. Symposiet bjuder på föredrag, paneldiskussioner och musikaliska inslag. Evenemanget är kostnadsfritt, men anmälan krävs senast 15 januari.
Anmäl dig här senast 15 januari
”Akademiska Föreningen har härmed äran att inbjuda till namnfrissymposium å Athen, torsdagen den 22 januari 2026 kl. 18 (..) Välkomna!”
När två oväntade silverspiror dyker upp i Kulturens magasin startar en historisk detektivresa för arkivarien Henrik Ullstad. Jakten på svar leder långt tillbaka i universitetets ceremoniella traditioner – och fram till upptäckter som utmanar den gängse bilden av dessa ikoniska föremål.
Det lider mot jul, även för oss arkivarier vid avdelningen Dokumenthantering. Julefriden sänker sig över Arkivcentrum Syd, och ur vissas högtalare strömmar Lundaalumnen Viktor Rydbergs kända julsång, där det förkunnas att stjärnan ”leder ej bort, men hem”. Detta är en berättelse om stjärnor, och hur de, i alla fall i arkivsammanhang, kan leda oss om inte hem så i alla fall på en resa ”down the rabbit hole” med minst sagt uppseendeväckande resultat.
Den 18 december 2024, alltså för knappt ett år sedan, anlände en intressant julklapp till min inkorg. Universitetets övermarskalk hade en fråga rörande de två silverspiror som bärs framför Rector magnificus i universitetets processioner. Det visade sig nämligen att det fanns två identiska spiror i Kulturens silvermagasin, och frågan på allas läppar var vad detta kunde betyda. Hade universitetet fyra spiror och inte två? Var de kopior? Och om de var det, vilka var originalen? Och vems var exemplaren på Kulturen?
Låt oss börja från början
Men, låt oss börja från början. Vintern 1667 anlände en något skamfilad man med en lika skamfilad försändelse till Lund, då ännu inte universitetsstad. Mannen hette Nils Beckman och var nyligen utnämnd till professor i romersk rätt vid det planerade universitetet, medan försändelsen innehöll allt det som behövdes för att inviga ett sådant i stormaktstidens Sverige; rektors- och professorskåpor av sammet respektive siden, en samling hattar för samma personer, pedellrockar, akademivaktsuniformer, universitets- och fakultetssigill samt – så klart – ”2 st: Septer aff Silfwer Zierförgylte”. De var tillverkade av den kunglige guldsmeden Michel Pohl, kröntes av var sin stjärna med inskriptionerna ”Sapientia divina” (”den gudomliga visheten”) och ”Sapientia humana (”den mänskliga visheten”) och vägde 112 lod (något mindre än 1,5 kilo). Och varför skamfilade? Det hade inte burit sig bättre än att professorn och delar av lasten hade ”[kastats] af en bro utanför Norrköping” på vägen ner, varvid några hattar och professorns arm tagit skada.
Spirorna verkade dock ha överlevt denna olycka och kunde medverka vid universitetets invigning den 28 januari 1668. Invigningen var en stor femdagarsaffär, där, förutom den blivande akademiens professorer och anställda, även Skånes generalguvernör och representanter för officerskåren, prästerskapet, borgerskapet samt generalguvernementets ämbetsmän deltog. Vid invigningsprocessionen bars ”insignia academiæ” (däribland kanske spirorna?) på ”blåa hyenden […] af 6 förnäme adelsmän”. Invigningsakten följdes av festmiddagar och fyrverkerier, allt i enlighet med vad som anstod en universitetsinvigning under den svenska stormaktstiden.
Andreas Stobaeus rektorsporträtt. Notera spirorna på bordet framför honom. Bildkälla: Lunds universitets konstsamling.
Därefter blev spirorna kvar i Lund och användes – får man anta – vid universitetets ceremonier. Deras självklara status som ett av de främsta insignierna för rektorsvärdigheten illustreras av att när rector magnificus Andreas Stobaeus år 1706 (ungefär) lät måla av sig iklädd rektorskåpa och med rektorshatt och universitetets konstitutioner i handen så ligger spirorna tillsammans med universitetets nycklar framför honom på bordet som en tydlig symbol för hans akademiska rang och värdighet. Och sedan dess och fram till våra dagar har de två sextonhundratalsspirorna – så förtäljer i alla fall historien – beledsagat rektor vid promotioner, professorsinstallationer och allsköns akademiska ceremonier och evenemang.
Bingo!
Men hur var det nu med de två extraspirorna i Kulturens silverförråd? Den dramatiska inledningen till trots stod det klart för alla involverade att detta näppeligen kunde vara annat än kopior. De var nämligen både mycket lättare och mindre skarpa i detaljerna än universitetets spiror – och 1,5 kilo vägde de i alla fall inte. Övermarskalkens och Kulturens misstankar föll omedelbart på den nu nedstängda universitetshistoriska utställningen som en gång funnits i museets lokaler. Till den hade nämligen kopior av spirorna tillverkats – uppenbarligen var ett och ett halvt kilo sextonhundratalssilver lite väl stöldbegärligt för en sådan utställning. Och trots en kollegas tvärsäkra påstående att kopiorna ”var ett par tunna replikor i försilvrad plast. Jag tror att de slängdes när utställningen lades ned. Det var alltså absolut inte de spiror ni har tittat på nu.” kunde jag motbevisa honom genom att leta i Lunds universitetshistoriska sällskaps arkiv. Snart fann jag vad jag letade efter: en faktura från Riksantikvarieämbetets antikvarisk-tekniska avdelning, daterad den 17 december 1998 – ständigt dessa decemberdatum – på den nätta summan 93 000 kronor för kopiering av ”två st processionsspiror från Lunds universitet”. Bingo!
Vilken är vilken? Spirorna och kopiorna jämförs i kulturens magasin. Bild: Carin Brenner.
”Men, hallå där!”, hör jag någon invända, ”93 000 kronor för ’ett par tunna replikor i försilvrad plast’ låter väldigt mycket”. Och jag är, ehuru offentliganställd, böjd att hålla med. Ett närmare studium av fakturan visade dock att min kollega hade fel; kopiorna var inte av plast, utan var tillverkade genom så kallad galvanokopiering. I denna process, som ofta används för att kopiera exempelvis mynt för utställningsändamål, framställs en gjutform för vardera sidan av föremålet, formen elektropläteras och de två metallhalvorna sammanfogas. Något finare – och mycket dyrare – än en plastkopia, alltså!
Mysteriet kring de två spirorna hos Kulturen var således löst; de var galvanokopior tillverkade år 1998 till Lunds universitetshistoriska sällskap i syfte att ställas ut i den universitetshistoriska utställningen. Men kaninhålet var faktiskt djupare än så. Bifogat fakturan var nämligen fotokopior av två identiska brev – ett för varje spira – som hittats inne i spirorna när de skruvades isär hos Riksantikvarieämbetet. Dessa var författade av den lundensiske guldsmeden Johan Petter Hasselgren i maj år 1868, vilket satte ytterligare ett spinn på hela spirhistorien.
Svulstigt universitetsjubileum
Den skarpögde läsaren noterar här att år 1868 är exakt 200 år efter universitetets invigning. Detta är ingalunda ett lyckligt sammanträffande, utan Hasselgrens lappar hade ett intimt samband med universitetets tvåhundraårsjubileum, som avfirades just 27–29 maj detta år. På artonhundratalet – jubelfesternas tidevarv, som Strindberg uttryckte det – krävde tidsandan att ett universitetsjubileum var svulstigt. Och Lunds universitet tänkte inte lämna någon besviken. Inbjudningar gick ut till envar som var något i Sverige, och i många fall utanför landet. Professor Martin Weibull fick i uppdrag att skriva universitetets historia i två band. Jubileumsmedaljer beställdes. Nya kläder till akademivakt och anställda syddes upp. Fester och baler planerades. Jubileumskantater, -sånger och -dikter skrevs och tonsattes. Militärmusikorkestrar kontrakterades. Universitetets nycklar omförgylldes. Och under tre dagar och i närvaro av kung Karl XV, arvprins Oscar och representanter för det svenska samhällets elit, tillika med en stor mängd gäster från de nordiska länderna och Tyskland, förrättades dels själva jubileumsakten, dels promotioner i alla fyra fakulteterna.
Och mitt i alla dessa förberedelser och firanden fanns såklart även universitetets spiror. Den gudomliga och mänskliga vishetens symboler skulle ju om inte annat så klart delta i processionerna till och från Domkyrkan. Men om fallet från bron år 1668 inte skadat dem nämnvärt så verkar det som att de 200 åren därefter lämnat dem någorlunda skamfilade. Det var därför kanske inte så konstigt att spirorna lämnades in till Hasselgren för lite välbehövliga restaurationer, och i breven inuti spirorna, som inleddes ”Vördige Embets-Broder”, förklarade Hasselgren att han – eller snarare hans anställde Carl Leonard Moberg – hade ”reparerat” stjärnorna på spirornas toppar. Brevens existens var förvisso ingen hemlighet – när de upptäcktes i samband med galvanokopieringen skrevs det till och med en artikel i personaltidningen LUM om fyndet – men Hasselgrens uttalande om stjärnorna, i kombination med uppgiften om att dessa bar en silverstämpel från år 1868, ledde mig till att undersöka vad som egentligen fanns dokumenterat om 1868 års reparationer, och hur ingripande de egentligen hade varit.
Filosofiska fakultetens doktorspromotion vid universitetsjubiléet 1868. Notera spirorna, ehuru konstnären inte lyckats fånga deras utseende helt och hållet. Bildkälla: Ny illustrerad tidning, återgiven i Lunds universitets historia (1968), band IV.
126 riksdaler och 56 öre
Konsistoriets (motsvarande universitetsstyrelsen) protokoll gav inga ledtrådar. Där talades förvisso mycket om det stundande universitetsjubileet och olika utgifter däromkring, men inget sades om just spirorna. Samtidigt kunde väl Hasselgren knappast ha utfört sitt arbete gratis. Precis som i fallet med kopiorna var det till sist fakturor som gav svaret. I universitetets räkenskaper fanns två fakturor från Hasselgren. Den första fakturan var från februari 1868. I denna krävde han universitetet på 12 riksdaler för att han ”Reparerat 1 Cursor-spira” och ”Förgyllt 2 st. Nycklar” (de sistnämnda torde väl syfta på de ovannämnda universitetsnycklarna). Så långt var allt väl, men några månader senare – i maj – inkom en för eftervärlden illavarslande spir-faktura från Hasselgren. Enligt denna hade han inte bara ”Reparerat och förgyllt skaften”, utan också tillverkat ”2 st. nya stjernor” till en sammanlagd kostnad av 126 riksdaler och 56 öre. Det var inte utan en kall kåre rann nerför min rygg när jag läste orden ”nya stjernor” och dessutom noterade att han drog av 51:41 för ”97 ort [ca 412 gram] gammalt silfver”.
Hasselgrens ”reparation” verkade alltså vara aningen mer hårdhänt än vad hans brev gav vid handen. Även om vi så klart inte kan med exakthet veta vilka åtgärder som rymmer sig bakom begreppen ”nya stjernor” och ”gammalt silfver” ligger det nära till hands att Hasselgren och Moberg helt sonika tillverkat splitternya stjärnor och smält ner de gamla – vi kan dra paralleller till att bara ett tiotal år senare innebar en ”renovering” av Lunds domkyrka att bägge medeltidstornen utan vidare revs och nya torn byggdes i nytt material. Så det verkade alltså som att universitetets spiror inte var från sextonhundratalet som vi alla trott – i alla fall inte helt och hållet – utan med undantag för skaften härrörde från 1800-talet!
Den gudomliga vishetens spira, som den såg ut vid doktorspromotionen 2008. Foto: Gunnar Menander.
Så kan det gå i arkivvärlden. En i 150 år bevarad fakturaavskrift kullkastar allt vad vi tror oss veta om en av vårt universitets mest synliga symboler. En i sanning tråkig julklapp – ett ”mjukt paket”, om än gjort i artonhundratalssilver. Men samtidigt finns det något vackert i att sanningen – ehuru en något obekväm sådan – kunnat komma fram i dagen. Hade det inte varit för den ”gudomliga och mänskliga vishet” som sett till att två fakturor från 1868 nogsamt skrivits av och bevarats för eftervärlden hade vi levt kvar i en förvisso bekväm men dock osann föreställning om hur det egentligen förhöll sig med universitetets silverspiror.
Och vad gör det egentligen att våra spiror inte är hundraprocentigt sextonhundratal? Till jubelfesten hade C. V. A. Strandberg skrivit en särskild jubelfestkantat, som sluts med de profetiska orden:
Än när sekler ha gått till ända Hållen lamporna stadigt tända Och belysen hvad dunkelt är! Nu – en tacksam blick tillbaka, Så – ett löfte på nytt att vaka, Lif och ande att utransaka, Verldars flammande väg utstaka – Sanningens grundmur resa här!
Att sextonhundratalet förenar sig med artonhundratalet i spirorna är kanske egentligen en styrka? Ett synligt tecken på att Lunds universitet har ett långt och skiftande förflutet som för oss in i en ljusnande framtid? Om inte annat så tänker jag försöka känna så när jag ser hur spirornas stjärnor ”tindra så klara” med sin gudomliga och mänskliga vishet framför rektor vid universitetets högtider. Måtte de fortsätta att inspirera universitetet och dess anställda även i framtiden.
Och med det önskar jag er alla en god jul. Om ni vill får ni gärna sätta en stjärna eller spira i toppen på granen.
Henrik Ullstad Arkivarie vid universitetsarkivet
Författaren önskar uttrycka sitt varma tack till Lukas Sjöström, Per Stobæus och Fredrik Tersmeden för värdefull input, samt akademiintendenturen vid Lunds universitet, utan vars inledande fråga denna artikel aldrig blivit till.
Ps. Nu för tiden gallras universitetets fakturor efter 17 år. O tempora, o mores! Ds.
Engagerade, nyfikna och ivriga att skrida till handling. Studenterna som söker sig till Lunds universitets masterutbildningar inom hållbarhet utmärks av sitt genuina driv att förändra världen.
Pionjärer och föregångare: så kan masterprogrammen EMP (masterprogrammet i miljöstrategisk styrning) och LUMES (masterprogrammet i miljö- och hållbarhetsvetenskap) beskrivas. De är några av de äldsta tvärvetenskapliga utbildningarna i både Sverige och Europa. De startade 1995 respektive 1997, och sedan dess har söktrycket varit högt: cirka 1700 studenter söker varje år till masterutbildningarna vid Internationella miljöinstitutet och Lund University Centre for Sustainability Studies, LUCSUS.
Studenterna som idag väljer att läsa i Lund eftersöker i allt högre grad kunskap för att kunna skrida till handling berättar Maja Essebo, studierektor vid LUMES.
– Från att belysa allt som är fel med vår omvärld lägger vi större vikt inom LUMES vid att diskutera vad de kan göra åt exempelvis klimatförändringar eller orättvisa, säger Maja Essebo, forskare vid LUCSUS.
Håkan Rodhe, tidigare studierektor för EMP, och idag ansvarig för alumnnätverket vid Internationella miljöinstitutet, ser delvis samma utveckling, men betonar att själva grunden för EMP har varit förankringen i näringsliv och politik. Fokus har alltid varit att studenterna omgående ska kunna tillämpa vad de lärt sig. Praktisk implementering är även en del av MESPOM (masterprogrammet i miljövetenskap, policy och management), institutets framgångsrika European joint master som nu drivits i mer än 20 år tillsammans med tre partneruniversitet ute i Europa.
När kunskap blir handling – Lunds alumner som gör skillnad i hållbarhetsarbetet
Att så många alumner från EMP, MESPOM och LUMES går vidare till att göra aktiv skillnad inom hållbarhet och klimatarbete, tror Håkan Rodhe och Maja Essebo beror på olika faktorer. Dels integreras utbildning och spetsforskning, med möjlighet att göra uppsatser i pågående forskningsprojekt, dels arbetar programmen med praktiska moment där studenterna får lösa olika hållbarhetsutmaningar.
En annan viktig anledning är sammanhållningen – att studenterna, som bär med sig olika erfarenheter, lär sig av varandra och skapar band för livet. Just EMP, MESPOM och LUMES utmärker sig i den vi-känsla som både innevarande studenter och alumner beskriver som livsomvälvande. Samhörigheten byggs aktivt genom kick-offs, grupparbeten och dedikerade fysiska utrymmen.
– Våra alumner återvänder år efter år och undervisar aktivt på utbildningen. Det är en bra känsla: att vi har skapat ett sammanhang som är viktigt, och som ger så mycket tillbaka. Bara häromveckan fick vi besök av en alumn som ville visa sin familj: här satt vi, det här var mina lärare, säger Håkan Rodhe.
Alumner ska bli mer involverade i utbildningen och pluralism är viktigt
I framtiden vill han involvera alumnerna ännu mer i utbildningen, eftersom han ser ett växande behov att praktiskt visa hur förändringsprocesser ser ut i verkligheten. Maja Essebo i sin tur, betonar vikten av pluralism inom utbildningen.
– Vi har en viktig roll att inte bli för smala i hur vi utbildar inom hållbarhet. Att i tider av polarisering lära studenterna att kunna se olika perspektiv, även de som vitt skiljer sig från deras egna livsåskådningar. Just pluralism är en viktig grundbult inom hållbarhet.
Maja Essebo och Håkan Rodhe är stolta: över studenterna, alumnerna och alla passionerade lärare. Att få följa de som har gått utbildningarna har varit ett privilegium – inte minst för Håkan Rodhe som har haft en roll i EMP i 30 år: från ung undervisande doktorand till numera etablerad forskare.
– Forskningspublikationer är såklart jätteviktiga, men det är få saker som har större påverkan än de studenter som ger sig ut i världen och faktiskt arbetar med dessa frågor, säger Håkan Rodhe.
Ny internationell master med fokus på klimatförändringar
FN:s årliga klimatkonferens är ett exempel på forum där alumner från Lunds universitet har bidragit, bland annat som ledare för Sveriges konferensdelegation. I höstas startade Lunds universitet ett nytt masterprogram i klimatförändringar och samhälle (LUCAS). Det är den första utbildningen av sitt slag i världen.
– Vi vill visa studenterna hur de kan hantera ett förändrat klimat i samarbete med andra. Om de förstår klimatförändringarnas orsaker och effekter blir de även rustade att göra något åt dem, säger Maja Essebo som även ansvarar för LUCAS.
Maja Essebo, ansvarig för LUCAS | Håkan Rodhe, tidigare studierektor för EMP och idag ansvarig för alumnnätverket vid IIIEE | Terese Thoni, utbildningskoordinator vid Sustainability Forum | Foto: Lunds universitet.
Hållbarhet integreras inom alla utbildningar
Lunds universitet arbetar idag aktivt med att integrera hållbarhetskunskap inom alla utbildningar. Hållbarhetsforum har i uppdrag att stötta och främja integration av hållbarhetsaspekter i utbildningen. Utbildningskoordinator Terese Thoni arbetar med kompetensutveckling av universitetets lärare. I fokus ligger att stötta dem i att lära ut olika hållbarhetskompetenser.
– Eftersom det handlar om breda kompetenser kan de flesta se hur de kan föra in det i utbildningen. Ibland handlar det bara om att göra hållbarhetskopplingen tydligare, genom lyfta in goda exempel i undervisningen till exempel, säger Terese Thoni, utbildningskoordinator vid Hållbarhetsforum.
Citatet ”En gentleman är en person som kan spela dragspel, men väljer att avstå” tillskrivs ofta Sten Broman, men hur säker kan man vara på att det verkligen var han som myntade uttrycket? Fredrik Tersmeden, Fil dr h c och arkivarie vid Universitetet gräver efter svar.
Det finns i våra dagar ett internetbaserat företag vars affärsidé får sägas vara genial om man till priset av minsta möjliga personliga kreativitet vill tjäna en skaplig summa pengar. Dess affärsidé är nämligen att ta kortare, lösryckta citat från olika kända personer, sätta dessa i ett småroligt typsnitt (som man dock torde hitta på ungefär vilken dator som helst) och sedan sälja utskrifter härav i varierande format – från 13 x 18 till 70 x 100 cm – för mellan 119 och 499 kronor stycket (obs: ram ingår ej!).
Ett av de ”motiv” man därvid kan få att pryda sitt hem med är citatet ”En gentleman är en person som kan spela dragspel, men väljer att avstå”; ett yttrande som därvid tillskrivs en av Lunds universitets mer välbekanta alumner under 1900-talet, kompositören, musikkritikern och medieprofilen Sten Broman.
Eftersom Broman avled 1983 och alltså har varit död i mindre än 70 år kan man fråga sig i vilken utsträckning dennes efterkommande rättighetsinnehavare får royalties på företagets planschförsäljning. Å andra sidan kan man också fråga sig om de alls bör ha detta. Det får nämligen sägas råda åtskilligt tvivel om huruvida det verkligen är Sten Broman som har myntat dessa rader. Detta insåg bland annat en person som undertecknad stundom interagerar med på sociala medier sedan denne upptäckt att den amerikanske musikern Tom Waits påstås ha sagt exakt samma sak (om än på engelska). Och även om det rent kronologiskt hade varit möjligt för såväl Broman att citera Waits som Waits att citera Broman framstod ingetdera alternativet som särskilt troligt. Och var det egentligen ens någon av herrarna som myntat frasen i första hand – eller ens yttrat den? Jag beslöt mig för att försöka gå till botten med saken.
Pinsamma väsljud
Låt mig så här långt kommen fastslå att det inte är Sten Bromans aversion mot dragspel i sig som jag i denna text vill ifrågasätta, ty den är välbelagd, däribland i hans egna memoarer Upplevelser av 1900-talet. Redan på sidan 9 häri berättar Broman om hur han i 12-årsåldern för första och enda gången besökte sin farfar Jöns, en skräddare som tillika kom från en lång linje av spelmän:
Som gammal expert godkände han min kostym och för att pröva om spelmanstraditionerna fanns kvar satte han ett dragspel i händerna på mig. Detta blev en pinsam upplevelse för mig. Dragspelets väsljud gjorde omedelbart ett gräsligt otrevligt intryck på mig och jag har tyvärr aldrig kunnat förlika mig vid det.
Men ansåg Broman därvid per definition att farfadern – och en lång rad av dennes anfäder – inte varit gentlemän? Låt oss gå till källorna!
Lyckligtvis finns här redan en del tidigare forskning att luta sig mot. Närmare bestämt den som har bedrivits i USA en viss Gregory F. Sullivan, tidigare datatekniker vid John Hopkins University, vilken av någon anledning ofta kallar sig Garson O’Toole; detta bland annat där han skriver på sin hemsida Quoteinvestigator.com – ett forum där han söker utreda just den faktiska bakgrunden till de olika ”bevingade ord” och påstådda bonnes mots som flyger runt i vår tillvaro – inte minst sedan den blivit digital. Och vad gäller påståendet att en gentleman är någon som avstår från att traktera ett visst instrument har han kunnat konstatera att det inte bara tillskrivits upphovsmän som Oscar Wilde och Mark Twain utan att det även nyttjats om långt fler instrument än bara dragspelet; däribland ukulele, saxofon, säckpipa och banjo.
I den allra äldsta version Sullivan kunnat spåra upp – i ett nummer av den Kansasbaserade tidningen The Atchison Weekly Globe från januari 1917 – tillskrivs formuleringen dock en lokal lustigkurre vid namn Frank Fiest, vilken skall ha yttrat att ”My idea of a gentleman is he who can play a cornet and won’t”. Frasen var uppenbarligen slagkraftig, ty raskt började andra amerikanska tidningar citera den, ursprungligen med uttryckliga hänvisningar till Frank Fiest, men snart även utan – och med kornetten utbytt mot andra instrument.
Sten Broman hyllas på Grand Hotell i samband med sin 80-årsdag 1982 – till synes dock snarare med körsång än med dragspelsmusik. Foto: Hagblom-Foto. Bildkälla: Lunds universitetsbibliotek.
Saxofoner, säckpipor och tolvtonsmusik
Hur ser det då ut med yttrandets svenska version? Här har jag bedrivit motsvarande egna efterforskningar i Kungliga bibliotekets databas med digitaliserade svenska dagstidningar. Och med reservation för att påståendet kan formuleras på något olika sätt – som att gentlemannen ”låter bli”, ”avstår” eller ”inte gör det” visavi spelandet – så kommer det äldsta svenska pressbelägget synbarligen från Aftonbladet den 9 juli 1936. Det instrument vars icketrakterande därvid prisas är då saxofonen. Även här i Sverige får frasen strax vingar: bara några få dagar senare finner man den citerad i Falu Länstidning. Likaså varierar även i vårt land de instrument som gentlemannen inte bör ta i sina händer: såväl säckpipa som ett mer konventionellt instrument som pianot förekommer. Det finns också tydliga tidsmässiga trender. I mitten av 1950-talet handlar det exempelvis i flera tidningar om att låta bli att spela luta med tillhörande sång, vilket får en att undra om delar av den svenska presskåren vid tiden utsatts för en överdos av Evert Taube? Under 1960-talets popmusikvåg är det i stället gitarren som får klä skott. Det finns också varianter där frågan lyfts till en mer övergripande musikalisk nivå än enskilda instrument. I mars 1960 fastslår exempelvis Arbetartidningen att ”En gentleman är en tonsättare som kan skriva tolvtonsmusik men inte gör det”.
Men dragspelet då? Vad jag har kunnat finna dyker detta inte upp i sammanhanget förrän i Dagens Nyheter den 24 september 1997 – det vill säga fjorton år efter Bromans död. Och då tillskrivs citatet jazzmusikern Zoot Sims! Någon sammankoppling av den musikaliska gentlemanmadefinitionen och Sten Broman har jag däremot inte kunnat finna förrän i Skånska Dagbladet för litet drygt elva år sedan: den 27 juni 2014 – en tidpunkt då citerandet av frasen för övrigt generellt börjar explodera i svensk press och nu allt oftare hänförs till just Broman.
Vad hade hänt däremellan? Jo, en viss Robert Gustafsson hade 2009 imiterat Broman i Allsång på Skansen och därvid lagt en försvenskad variant av Frank Fiests gamla yttrande i munnen på sitt då högst avlidna imitationsoffer!
AI-genererad bild. Bild skapad med hjälp av Microsoft Copilot.
Av allt detta kan följande tre slutsatser dragas:
1. Att Sten Broman högst sannolikt inte har myntat begreppet om vad en gentleman avstår från att spela; i vart fall förutsatt att han inte som 15-åring högst framgångsrikt lyckades leva dubbelliv i Atchison, Kansas, under namnet Frank Fiest.
2. Att det säkerligen är mycket billigare – och troligen även större chans att allt blir korrekt – om man själv skriver ut och ramar in sina Bromancitat än köper dem på nätet.
3. Att om man önskar ha en hel orkester endast bemannad av gentlemän blir instrumenteringen tämligen begränsad.
Fredrik Tersmeden Fil dr h c, arkivarie vid Universitetet
Akademiska Föreningen lanserar en ny satsning för att engagera alumner, ledd av Lundaprofilen Olof Jarlman. Genom att erbjuda ett bredare utbud av evenemang vill man nå ut till fler som kanske inte tidigare känt till möjligheten att bli särskild medlem.
De flesta i Lund vet nog att stadens DNA till stor del vilar i Akademiska Föreningens unika kultur- och evenemangstraditioner, från spex och karnevaler till sittningar, studentaftnar och akademiska högtider, alltid med bildning, humor och gemenskap i fokus.
Med stöd från stora stiftelser som Crafoord, LMK och Sparbanksstiftelsen Finn kan AF fortsätta vara en central kraft i Lunds akademiska och kulturella liv. Men det finns en grupp till som spelar en viktig roll – AF:s särskilda medlemmar!
Dags att bredda utbudet för särskilda medlemmar
Många känner inte till att Akademiska Föreningen erbjuder ett särskilt medlemskap för de som avslutat sina studier eller på annat sätt står nära universitetet. Medlemskapet kräver inget aktivt engagemang, men ger flera fina förmåner – till en kostnad av 265 kr per år:
Förmåner:
•Rabatt på scenevenemang i AF-borgen och andra sociala akademiska aktiviteter, ofta med möjlighet till förbeställning. Efter en del arrangemang bjuds på ’Eftersits’ (lätt måltid efter en aktivitet) som sker till biljettpris.
•Inbjudan till AF:s traditionella festligheter
•Möjlighet att boka Studentgården i Skanör för fester eller sommarvistelser.
•Möjlighet att engagera sig i AF:s verksamheter.
Roliga hattar och klappstolar
De mest välbesökta evenemangen för särskilda medlemmar har länge varit vårmiddagen och höstminglet inför Siste april och Siste november, ofta med efterföljande Lundaspex. Nu vill Olof Jarlman, som leder satsningen, utöka utbudet och skapa fler attraktiva aktiviteter – och värva nya medlemmar!
Humoristisk klappstolsvandring med Uarda-akademien hösten 2025. Foto: Henrik Schyllert
– Vi vill erbjuda något för alla, säger Jarlman. I samarbete med AF:s utskott och erkända föreningar arrangeras därför ett brett spektrum av evenemang. Ett exempel från i höstas var den humoristiska Klappstolsvandringen med Uarda-akademien, där deltagarna – utrustade med klappstolar och passande huvudbonader – fick följa med på en guidning bland Lunds monument och minnesmärken. Vandringen bjöd på historier, spexnummer samt allsång och avslutades med lunch på Tegnérs i AF-borgen. En annan aktivitet är föreställningen Master Will – ett lundensiskt spex om kampen mellan komik och drama, med deltagare från Uarda-akademien, Lundaspexarna samt Boelspexarna. Men det kan också handla om årliga konstsalonger tillsammans med Konstutskottet och Pictura, eller Karnevalsminnen med höjdpunkter från 1900-talets karnevaler.
Kvar på höstens agenda
Nästa aktivitet är föredraget den 12 november om Wiwen Nilsson – den lundensiske silversmeden och formgivaren, känd för sin stilrena modernism och nära koppling till stadens akademiska studentliv. (Se detaljer nedan om du vill delta.) Och den 29 november samlas särskilda medlemmar för att fira Siste november, en uppskattad höjdpunkt i Lunds studentliv. Årets firande bjuder gäster till ett festligt mingel som följs av ett klassiskt Lundaspex – en kväll fylld av skratt, kultur och gemenskap.
Nedräkningen till 200-årsjubileet
Om fyra år är det dags för Akademiska Föreningens 200-årsjubileum. Planerna håller fortfarande på att smidas, och inga detaljer är klara, men förväntan är att firandet kommer att bli något alldeles extra och självklart ska alumnerna med.
– Nyfikenhet och engagemang berikar både individen och det akademiska samhället, säger Olof Jarlman. Som särskild medlem får du möjlighet att ta del av detta på ditt sätt – delta i evenemang, upptäcka nya kontaktytor mellan studenter, akademin och företag i Lund, eller bara följa med på aktiviteter som intresserar dig. Allt är frivilligt, men alla möjligheter står öppna.
Jarlman betonar att målet är att skapa en levande gemenskap där alumner kan fortsätta känna sig hemma i Lunds studentliv.
12 november – Wiwen Nilsson och studentvärlden
Föredrag och diskussion med Wiwen-experten Fredrik Zimmerdahl och AF:s tidigare ordförande Olof Jarlman. Efterföljande måltid: Färsbiff med tillbehör (dryck tillkommer). Tid: 19.00-21.30, Weibullsalen, AF-borgen Pris: 195 kr för AF-medlemmar Anmälan: Senast 1 november till olof@jarlman.se – ange namn, telefon/e-post och antal platser.
29 november – Siste november-firande
Särskilda medlemmar bjuds in till ett festligt mingel följt av ett klassiskt Lundaspex. Inbjudan och anmälningsinformation och kostnad kommer att skickas ut inom kort via e-post till särskilda medlemmar i AF.
En av dina medlemsförmåner är exklusiva rabatter. Hurra!
Det innebär att du som medlem i Lunds universitets Alumnnätverk får ta del av förmånliga erbjudanden från universitetets egna kulturverksamheter och exklusiva rabatter från våra samarbetspartners.
Tillgängliga rabattkoder finns för:
– Botaniska trädgården i Lund (10% rabatt på visningsbiljetter och i butiken) – Odeum musikcentrum (20% rabatt på ordinarie biljettpris till de förställningar som kräver inträdesbiljett) – Vattenhallen Science Center (20 % rabatt på entrébiljetten) – Lundagård – Sveriges äldsta studenttidning (första året till studentpris – enbart 240 kronor för ett helt år) – GoinGlobal – internationellt karriärverktyg – Electrolux och AEG:s online-sortiment (25% rabatt på Electrolux och AEG:s kompletta online-sortiment)
Hur gör jag för att ta del av rabatterna?
1) Logga in på din alumnsida med din e-postadress här. Inget lösenord krävs. Istället skickas ett e-post till dig för verifiering.
2) Verifiera dig via den e-post som skickas till dig.
3) Kontrollera dina uppgifter på din alumnsida och klicka på ”Registrera” längst ned på sidan.
4) Nu får du tillgång till sidan ”läs mer om dina alumnerbjudanden” vilken innehåller dina exklusiva rabattkoder.
5) Ladda ned ditt medlemskort och spara det. Du får även ett bekräftelsemejl som innehåller länken till ditt medlemskort.
Är du inte medlem i nätverket än?
För att få tillgång till erbjudandena, behöver du registrera dig i Alumnnätverket först. Registrera dig här. Efter registreringen får du tillgång till sidan med rabattkoder.
Hej Ellinor Fast, välkommen till Alumnnätverket. Du är den 50 000:e medlemmen!Hur känns det?
Det känns bra. Det var oväntat att få det uppmärksammat, men det gör det lite mer högtidligt. Det är kul att eventuellt kunna uppmuntra andra till att avsluta sina examen och gå med i alumnnätverket.
Vad studerade du, och vilket år tog du examen?
Jag studerade Industridesign och jag avslutade min examen nu i år 2025.
Hur gammal är du?
Jag är 29.
Var bor du, i hus eller lägenhet och har du familj eller kanske ett husdjur?
Jag bor i en lägenhet vid Folkets Park i Malmö, med min kille.
Vad arbetar du med idag, och hur hamnade du där?
Idag jobbar jag med förpackningsutveckling på Tetra Pak, ett jobb som jag trivs väldigt bra med. Det har varit en liten resa att komma hit, jag började jobba innan jag avslutade min examen. I fyra år har jag jobbat med olika design och konstruktion-uppdrag som konsult, innan jag fick fast anställning på mitt nuvarande jobb för ett år sedan. Att vara konsult var mycket lärorikt och intressant, men jag är glad att ha hittat ett jobb inom ett område där jag vill stanna och utvecklas.
Hur har din utbildning påverkat din karriärväg?
Min utbildning har påverkat min karriärväg positivt, men det har också varit utmanande. Jag har riktat in mig på design inom större industriproduktion, av intresse och av arbetsmarknadsmässiga möjligheter. Designbakgrunden har ibland varit fördelaktig, då ingenjörstunga branscher kan behöva support inom design och användaranpassning, men den har ibland också varit ofördelaktig, då designkunskaperna kan vara svåranpassade och svårmotiverade i sammanhangen. Jag har gillat utmaningen, det är kul att behöva utvecklas. Jag har alltid ett designbaserat grundtänk, men mina egenskaper får anpassas, breddas och utformas mycket beroende på problemen jag stöter på.
Vad gillar du att göra på fritiden?
Gillar och gillar, för närvarande är en av mina huvudsakliga fritidsaktiviteter att försöka hålla min chiliplanta vid liv, det är förvånansvärt svårt.
Vad är din favoritplats i Lund?
Jag spenderar faktiskt inte så mycket tid i Lund utöver arbetstid, men jag har en nyfunnen uppskattning för Sankt Larsparken, det har varit fint att promenera där nu på våren. Restaurangen Mui Gong på Kyrkogatan ligger mig också alltid varmt om hjärtat, Fish with Pickled Cabbage och en öl är en perfekt middag att träffa en vän över.
Vad hoppas du att Alumnnätverket kan ge dig?
Karriärmässig inspiration till saker som inte är direkt kopplade till just mitt jobb, det är så många som kan så mycket olika saker där ute och kanske en nostalgisk påminnelse om studietiden och Lund.
Vad gör du i sommar?
Jag läser romantisk ”tjejfantasy” på en strand i Italien.
Åh vad härligt det låter! Vi önskar dig och alla de andra 49 999 alumnerna en riktigt härlig sommar!
Kommentarer