Bara en procent av riskkapitalet går till kvinnor. Varför är det så och vilka konsekvenser får det?
–Att situationen ser ut som den gör idag är på grund av en kombination av faktorer. Det finns både strukturella och systematiska hinder idag, vissa mer synliga än andra. Vi hör ofta från de kvinnliga entreprenörer vi jobbar med att det finns en avsaknad av kvinnliga förebilder, säger Lundaalumnen och VD:n för Reach for Change Sofia Breitholtz och fortsätter:
-Det finns även en uppfattning om att kvinnor bygger bolag inom andra sektorer som inte anses som tillväxtsektorer, eller där skalbarheten ifrågasätts. Men vi ser även att kvinnliga grundare får andra typer av frågor från investerare än vad manliga grundare får. Kvinnliga grundare får ofta frågor om risker och utmaningar och manliga grundare får ofta frågor om vision och tillväxtplaner. Det finns liknande utmaningar när det gäller offentlig finansiering.
Det är enklare att investera i det man känner igen
Enligt en rapport som släpptes nyligen av Jämställdhetsmyndigheten (Offentlig finansiering av företagande ur ett jämställdhetsperspektiv) är det mansdominerade branscher som också är premierade mottagare av offentlig finansiering. Mest kapital ägs av manliga investerare och det kan uppfattas som enklare att investera i det som man känner igen eller har lätt åtkomst till.
– Man investerar ofta i liknande nätverk som man själv tillhör, säger Sofia Breitholtz. Detta blir en stor barriär för kvinnor som är utestängda från dessa nätverk, och det blir ännu svårare för till exempel kvinnor från minoritetsgrupper.
Konsekvensen blir att vi går miste om massor av innovation och nya bolag som inte grundas
Nyligen släpptes en rapport av tankesmedjan Ownershift som visar på att män äger mer en dubbelt så mycket som kvinnor. Detta får konsekvenser för kvinnligt pensionssparande, deltagande på arbetsmarknaden, etc. Men framför allt går vi miste om massor av innovation och nya bolag som inte grundas säger Breitholtz.
– Detta är en samhällsekonomisk förlust. Särskilt inom sektorer som vård och utbildning där vi ser att kvinnor är överrepresenterade. Dessutom är jämställdhet är inte bara en rättvisefråga utan även en förutsättning för att klara av FN:s globala mål för hållbarhet till 2030.
Vad tycker du att vi som samhälle ska göra åt det?
Breitholtz menar att ett första steg är att bli medveten om dessa utmaningar och genom att investerare börjar titta bredare än i sina egna nätverk. Först då kan samhället få till en mångfald inom innovation och företagande.
–Det finns också potential att få till spännande samhällslösningar som behövs idag. Statligt kapital kan användas som en katalysator för mer finansiering. Särskilt genom att ta tidiga risker. För att det ska fungera behövs också data som visar på hur mycket kapital går till kvinnliga grundare, etc.
Viktigt är också att vi lyfter kvinnliga förebilder. Att vi visar tjejer och kvinnor att det går att bygga starka bolag som kvinna.
Text: Helga Heun
Läs också – 17 Nätverket för de kvinnliga företagsmiljonärerna
